Fornlämningarna i Barva socken. Det lär finnas över 1000 registrerade fornfynd bara från Barva.

Fornlämningarna i Barva Socken visar att trakten varit bebodd i minst 4 000 år. Fornlämningarna ligger koncentrerade på ömse sidor om Barvaåsen och och på höjderna runt slätterna, framför allt mellan den forna Spångsjön och Sörfjärden. Under bronsåldern var vattennivån cirka 20 meter högre än idag och stora delar av socknens norra delar låg under vatten. Detta speglas i de många gravarna från denna tid med bland annat runda och kvadratiska storrösen, 20 och 35 meter i genomskärning, och stensättningar med mittblock. Boplatserna känns främst igen på de många skärvstenshögarna. Flera märkliga fynd har gjorts i socknen, bland annat några bälteshakar vid Säby och Nabbetorp. Redan under den äldre järnåldern började befolkningen i trakten att använda Barvaåsen som gravplats. Under järnåldern flyttas bebyggelsen till de flacka markerna nedanför åsen som torrlagts genom landhöjningen. De större byarna; Säby, Skäggesta, Söderby, Hössåker och Spånga har alla sitt ursprung i den yngre järnåldern. Från denna tid finns flera större gravfält och många spridda gravar. Enbart på åsen mellan väg E20 och Söderby finns sex stora gravfält. Under 1996 och 1997 har gjorts arkeologiska utgrävningarna i Barva på grund av motorvägsbygget. Förutom rester av hus fann man också några gjutformar till sk ovala spännbucklor. Det är mycket ovanligt att man hittar denna typ av bronsgjutning utanför centrala handelsplatser som Birka. I gravfältet intill hittade man fler fynd, bl a en torshammarring - en symbol för den hedniska kulten, ett hänge av guld och stridspilspetsar. Om Barvas förhistoria från bronsålder till 1000-talet e Kr berättade utställningen "Forntida arv i Barva"

En märklig hornlur "Barvaluren" med bronsbeslag, vilken daterar sig från äldre bronsåldern, påträffades i en mosse vid Stenstuga år 1880 av torparen Carl Johan Johansson. Upphittaren erhöll 25 kr och hornet finns nu på Historiska muséet i Stockholm. Där finns också en tusenårig gravsten, som varit rest vid en forngrav är funnen på Lindholm.

Vi hade sommaren 1998 en utställning Forntida arv i Barva om "Barvas förhistoria från bronsålder till 1000-talet e Kr"

Om de arkeologiska utgrävningarna som har gjorts på grund av motorvägsbygget i Barva.

Den 18 november - 98 var arkeolog Ann Vinberg i Barva Bygdegård och berättade och visade bilder om fynden, som gjordes under utgrävningarna 1996 och 1997. Vi fick höra de senaste resultaten från analyserna kring "våra fynd". Var kom guldhänget ifrån? Var Barva en viktig plats under vikingatiden? Bronsgjuteriet, kunde det finnas i Barva eller kanske var det en gästande gjutare, som kom farandes på sjön till oss?

Hösten 1991 hade man fått tips om att det fanns runstens-fragment i Örledssåg. Örledssåg ligger vid en bäck där man troligen sedan 1600-talet drivit en såg och troligen också en kvarn. Vid Örledssåg fanns redan för mycket längesedan en bäckövergång och troligen gick vägen till Barva där i strandkanten. Det finns spår av fördämningen och ett flertal husgrunder.

Man hittade på våren 1992 på platsen 2 runstensbitar. Man kunde inte hitta fler runstensbitar då.

När man på 1970-talet rev en gammal stuga för att uppföra ett fritidshus, fann man att som fundament till skorstenstocken fanns ristade hällar. Man lade dem som stöd i rabatten. Det fanns ett ytterligare fragment i en syrenhäck. Nu hade man tre stenbitar och man tog dessa till riksantikvarieämbetet för lappa ihop dessa och sedan resa Barvas första runminnesmärke. Antikvarie Thorgunn Snaedal konstaterade att texten löd: "denna sten efter Toste sin son". Nu började det bli bråttom, för nya motorvägen skulle gå rakt över stugan. Man ville göra ytterligare undersökningar på platsen. Men Länsstyrelsen ansåg inte att det tillräckligt viktigt med ytterligare undersökningar. Nu har man gått miste om information om både Barvas första runsten och den månghundraåriga industrihistoria, som Örledssåg lämnat efter sig.

Stenen skulle resas. Helst vid den väg, som gick förbi sågen. Där det var troligt att stenen restes för första gången vid bäckövergången.

Den 4 nov. 1997 restes Barvas hittills enda kända runsten vid åsfoten och mitt emot kyrkan.

Skolan drevs senast av Skolkooperativet Solstrålarna Barva skola. När skolan nedläggningshotad och föräldrarna bildades ett kooperativ, som skötte fastighetsunderhåll och städning av skolan och samt miljöfrågor. Man måladeoch rustate upp skolan på ett mycket bra sätt. Alla familjer hjälptes åt ett par gånger per år med en gemensam storstädning m. m. Även skoltomten skötte föräldrarna och man har planterade buskar och blommor. Skolan är mycket fräsch och ser inbjudande ut. Det finns inget klotter någonstans! Skolan lades ned för några år sedan på gr. av för få barn och är nu sålt till en privatperson.

Det fanns ett dagis i Kyrkskolan. Kafjärdens församling har sålt församlingshemmet Klockåsen till en privatperson.

Från år 1825 lärde klockare Ölander barvabarnen att läsa och skriva i sockenstugan vid kyrkan. År l842 bestämde riksdagen, att det måste finnas en skola i varje socken. Men redan innan det var man i Barva på det klara med, att man skulle bygga en skola vid Prostökna. Man ville i socknen ha en s. k. ambulerande skola. Läraren skulle en tid undervisa barnen från norra delen av socknen i sockenstugan och en annan tid barnen från södra och mellersta Barva i skolhuset vid Prostökna. Att bygga ett skolhus, gick på den tiden till på samma sätt, som att bygga en kyrka. Varje gård fick allt efter storleken lämna timmer och göra dagsverken vid bygget.

År 1847 var Prostökna skola färdig. Den första läraren, Gustaf Lindskog (född 1824 död 1875) kom till vår socken. På den tiden var det bestämt, att största delen av skolmästarens lön skulle bestå av naturprodukter, såsom säd, föda till en ko och vedbrand. Lönen till läraren var 1847: 9 tunnor spannmål, 1/2 tunna råg, 1/2 tunna korn, 80 riksdaler banko samt föda åt ko och vedbrand. Skollärare Lindskog försökte också samla barnen om söndagarna och blev på så sätt socknens första söndagsskollärare.

1880 tillbyggdes skolhuset vid Prostökna. Skolan lades ner 1960. År l866 fick socknen ett nytt skolhus vid kyrkan med en särskild lärare. Redan i början av 1880-talet fick socknen en småskollärarinna vid Kyrkskolan. Första skolskjutsen till Kyrkskolan var under vintern 1940-41 och med hästskjuts.

Kyrkskolan hade en vacker fruktträdgård. Man reste långa vägar för att bese blomningen. Av olika anledningar höggs sedan träden ned.

Under första världskriget fann så många barn att skolorna inte räckte till. 1918 byggdes Ekstugans skola, men redan 1940 lades den ned.

Skolor i Barva:

Vi har en bygdegård, Barvagården. Bygdegården byggdes av barvaborna gemensamt och var färdig 1939. 1940 hölls den första midsommarfesten vid Bygdegården. Då gjordes en rekonstruktion av den majstång, som i äldre tider användes vid Lindholm och en 200-årig tradition återknöts. Varje år sedan dess har man firat midsommar vid Bygdegården.Vi har en bygdegård, Barvagården. Bygdegården byggdes av barvaborna gemensamt och var färdig 1939. 1940 hölls den första midsommarfesten vid Bygdegården. Då gjordes en rekonstruktion av den majstång, som i äldre tider användes vid Lindholm och en 200-årig tradition återknöts. Varje år sedan dess har man firat midsommar vid Bygdegården.

Numera anordnader alla Barvas föreningar en gemensam midsommarfest för att samla bygdens innevånare för en trivsam samvaro. Det är en mycket trevlig och lugn fest. På Midsommaraftons morgon hjälps alla åt att klä majstången enligt traditioner från 1700-talet. 15.00 reses majstången. På midsommardagen gudstjänst och kyrkkaffe.

I Barva finns också Stiftelsen Barva Bygdegård som är den Stiftelse som förvaltar Bygdegården.
Alla ledamöterna i stiftelsen måste vara bosatta i Barva socken.

Vilka uppgifter har Stiftelsen:

• Att bibehålla och förvalta bygdegården som samlingslokal.
• Att hyra ut bygdegården för skäliga hyror till enskilda och föreningar.